på riktigt, det var sjukt längesen jag mådde så konstigt som idag.
upp, ner, ner, panikångestattack, lite upp, mera upp och ner igen.
kan verkligen inte sätta fingret på vad det är, men fan vad jobbigt det är att må såhär. har fått mer sobril utskrivet i väntan på att sjukhusapoteket ska ordna fram stesolid. fantastiskt att ett läkemedel som läkaren skriver recept på är slut i hela sverige? ännu mer fantastiskt är att en jävla jourläkare bara skriver ut 50 sobril 10 mg  á 4 uttag när jag sagt att dom inte funkar. ‘det finns inget annat jag kan skriva ut, vill du ha nåt starkare får du gå till psykaktuen’ jo men visst, för det där jävla stället är väl inte ångestframkallande?

åh jag blir så trött. tröttast blir jag på mig själv som inte orkar bråka med alla fyra läkare på psyk som nu är involverade i mitt sjuka så kallade liv. ahh fantastiskt. det tär som fan att bara lyfta på luren och slå deras jävla nummer.

jaja. var förövrigt en hårsmån från att blåsa omkull. var fan halv vägs nere när jag lyckades parera. hur hårda är vindarna om dom lyckas välta en person  på 65 kg?